Scrapbooks

Var kom trenden Scrapbooking från?
Och vem har märkt av att det ens är en trend? Är det?
I veckan öppnar en ny affär i NK - Scrappy.
De säljer, enligt City, enbart Scrapbooks supplies.

bokstäver vi älskar, del 1

Egizianos gemena a

Egiziano är den mest charmerande bråkstaken på hela dagiset. Trots bufflig attityd, uppkäftigt språk och att han alltid, precis alltid, tar alla de andra barnens leksaker så kan man inte sluta älska honom. "Det är som att man vet att innerst inne så beror allt det där på dåligt självförtroende" säger en av fröknarna. Och det är säkert sant - med en svans som sträcker sig upp till tjockismagen så måste Egiziano vara smärtsamt medvetet om sina egna egenheter. Men han har, till skillnad från de andra mobbarna, en fullkomligt bländade charm, vilket gör att de vuxna snart har glömt bort vilken lite sate han nyss var.
Ni känner säkert igen personligheten: skulle lika gärna vara gul, tecknad och heta Bart Simpsons.

Egiziano har på senare tid synts i framförallt två sammanhang: Spray och BLM. Hos Spray är Egiziano slithästen utan egentlig uppbackning från andra (bra) typsnitt och enda sällskapet är grälla, störiga färger. Ja ni hör, Bart gör sig knappast bäst i samband med Nelson och de andra mobbarna. Han är Egentligen ingen mobbare, det bara blir så i brist på annat.
Pompe Hedengren fattade dock precis hur man skulle behandla den här bråkstaken och lyfte in honom i BLM, Bonniers Litterära Magasin. I de litterära magasinen finns nördarna, Baskerville eller om man så vill: Millhouse. Och för att skapa lite spänning behövs såna som Egiziano och Bart.

Så placeras han i rätt omgivning så blir han inte längre någon bråkstake. Snarare ett stycke välbehövlig uppkäftighet.


Egizianos farsa heter Vincent Figgins och det finns att köpa genom Monotype på http://www.fonts.com
Värt att notera är att Dennis Ortiz-Lopez har gjort en variant som heter OL Egiziano där han har tagit bort allt som är roligt och fel med Egiziano och gjort det till en riktigt jävla mes - en tjockis om man så vill.

Designrapport fra Køpenhavn

I och med att Köpenhamns tunnelbana är ungefär lika snygg/snyggare som vårt moderna museum så undrar jag om de nu hånskrattar åt oss när vi måste ordna ett helt år för att bevisa vår formmedvetenhet. När det för dem räcker att åka metron?

Surface to air, 2004.
På Lousiana, Köpenhamns lite avlägsna konstmuseum, visas nu och fram till och med den 15e september Michael Bevalenciqua. Han hypas av många som popkonstens naturliga efterträdare till Lichtenstein/Warhol. Ja på ett sätt - det är popkonst, fullt med referenser till musik, mode, musik och mer musik. Till exempel så återkommer, vilket jag inte förstår, gorillaz på mer än ett ställe. Nej på ett sätt - det är popkonst till den grad att det ibland känns som konsten förlitar sig på dess populärkulturella referenser. Och för att jag allvarligt undrade fler än en gång om mannen är lite färgblind.

Bevalenciqua har bland annat samarbetat med franska klädmärket/galleriet/kollektivet Surface to air, och gjort en av sina bästa tavlor tillägnad dem. Hans teknik är akryl med inslag av klistermärken av vinyl på kanvas.
Hur som helst är det roligt att en så pass referenskåt samtidskonstnär får hänga i samband med Matisse.
För övrigt så ingår bland annat Yves Kleins klassiska Blue Monochrome i Louisanas ordinarie samling, bara blått.


Grafisk form tillägnad rörelse/film slutar ofta pannkaka rakt ner i klyschornas land. Så jag blev extra glad när jag gick förbi Cinemateket som inte bara har en grafiskt snygg, utan även smart, profil som grundar sig i rörelse - inte det minsta blygsamt uppdraget på sina fönster. Gött!



En annan sak som skiljer Köpenhamn från Stockholm är att de har mycket finare typografi på postlådorna än vad vi har. Kolla bara på S:et.

Liljevalchs - tog semester för tidigt!

Vi har tidigare behandlat en smått genial kampanj för Stadsmissionen (enligt mig en klockren Guldbagge, allt annat vore skandal). Här följer då ett exempel på något direkt motsatt. Har gått och irriterat mig länge nog. Genrén är en helt annan och betydligt mer lättsam men jag blir förbannad när man så fatalt slarvar bort potentiella fullträffar. Ni ser klart och tydligt avsändaren men varför så ohyggligt tråkig?

Bild från Getty Images?, trist typat..Liljevalchs har ju mellan varven lyckats prestera riktigt spännande saker i samband med sina utställningar osv. Men här lyser det verkligen inte alls kreativa tankar. Det luktar "sommarpraktikants-inhouse."

Håller ni med eller är jag bara en grinig medborgare med alltför lite att irritera mig på?

Kongenialt eller bara konstigt?

Kongenialt eller konstigt? Döm själva på (GRYMMA!) Cat 5:s hemsida:

http://www.cat5.se

P.S. Detta var sista hemsides-posten på fyra månader för mig.

Enjoy the...

Då var det dags igen, Depeche Mode ska av någon anledning släppa något nytt, vet inte vad musiken har att bjuda på. Förhoppningsvis något som gör en glad. Detta är iaf. omslaget till den kommande singeln.

Formgivare: okänd

Jag diggar fjädergubben!!!

INTERNET LIKE IT'S 1999!

I väntan på ett längre inlägg angående denna:



Så kan vi väl gemensamt konstatera att Operakällarens hemsida -- och jag vet att det är sjukt ointressant att hacka på daterade hemsidor, men... - måste vara bland det mest misslyckade som ligger ute nu. Satsar man fem miljoner på renovering-inte-renovering och anlitar de, om inte bästa, så åtminstone mest välrenommerade arkitekterna och formgivarna (-en!) i dag kan man tycka att det vore självklart att klippa av nån hundratusen-bit av miljonerna till hemsidan.

Fast nä.

Och OK:

Effekten blir således att jag, som rullstolsbunden och så att säga oförmögen att lämna mitt hem och dator, förväntar mig bättre mat på Sam´s (sic!) i Härnösand, än Operakällaren i Stockholm. Och att placera den nya, elegantare loggan i den där HTML-limbon?

Ridå.

studsbollar!

Först vill jag säga att jag inte vet så mycket om detta men vad jag har hört så är det en reklamfilm (eventuellt superbowl) för Sony. Vet ingenting om konceptet eller så, men jag vet att de släppte 2000 studsbollar nerför en gata i San Fransisco.
Jag längtar efter att få se resultatet.

En amatörfilm från inspelningen: http://www.labkid.se/groupies/sony_rolls_superballs_down_sanfran.wmv

Någon som hört något om det här?

typ tröja

123buero har skapat typsnitt + sköna tröjor.
check it out.

http://www.123buero.com/

Ursäkta röran vi bygger om

Vi har alla varit med om det, du kommer in i en affär och möts av skylten ursäkta röran vi bygger om. Men om du heter Louis Vuitton och är ett av världens största modevarumärken så räcker ju det liksom, så då tar man och gör det som kan vara det i särklass tokigaste jag någonsin sett i utomhusreklamsammanhang. Bilderna är från ombyggnaden av LVs flagshipbutik på Champs Elysses i Paris. Titta och förundras.

Skärmsläckare från helvetet

Fina stjärnor som typ glimmar. (OSX only, kids)

Ibland är det enkla snyggast

Eller vad säger ni om denna skapelse?

A second edition of the t-shirt with A4 sheet printed in three process colours (Yellow, Cyan, Magenta) over each other to get a process black colour. Exercise in design production standards, using standard DIN size A4 (297×210mm) and standard reproduction inks (CMYK.

Printed on DeLuxe 220g Continental garment #3B, fitted cut.

Min är redan beställd ;)

Marc Atlan

För något år sen snubblade jag över denna man. Ibland så dimper man ner på en sajt och känner bara att det är lika bra att lägga ner allt som heter karriär på en gång, med kunder som Dior, Helmut Lang, Ysl och min favvo Comme des garcons på kundlistan kan det inte bli tråkigt. Ni som brukar stå inne på C/0 Sthlm och klämma på Comme-parfymförpackningarna kan ju nu bevittna vem det är som står bakom formen. Allt är enkelt men ändå så bra så man vill bara gå om grundskolan. Tack för mig glo på www.marcatlan.com

lucky snus

British American Tobacco (BAT), det näst största tobaksbolaget i världen, lanserar snus.
Anledningen att det blev Lucky Strike låter så här:

- Det kanske låter banalt, men Lucky Strikes runda logotyp passade bäst till snusdosorna. Det enkla är oftast bäst, säger Paul Crompton.

Alltså anledningen till att de valde Lucky Strike var för att logotypen passade bäst på en rund lättmetallsdosa.
Dosan är enligt mig helt klart den snyggaste som finns på marknaden. Funktionen kan diskuteras, tung & svåröppnad.

Alltid kul med ny form på en sådan etablerad marknad som "svenskt" snus. Men egentligen hatar jag allt vad tobaksbolag står för. Jag hatar mig själv för att jag snusar lika mycket som Martin hatar Gill Sans.

The Je Ne Says Quoi video.

Rörlig svensk grafisk design när den är riktigt kul att beskåda. Gillar samspelet mellan det strikt grafiska och det filmade rörliga. Kolla även in Joakims portfolio som bjuder på en del kul http://www.joakimoscarsson.com

Jag är en värdelös designkonsument, eh

Ja, vad ska jag kalla det? I alla fall:

Nu har mer än halva året gått, sommaren är obönhörligen över (men dess få glädjeämnen fortsätter i och för sig ett litet tag till; Kilotin inkluderad, uteserveringar exkluderade) och jag fattar inte vad jag är för dumhuvud för: visst var det designår i år?

Det är klart att man av naturliga och fullt sunda själ blir lite kli-ig på alla obehagliga ställen på kroppen när det ska satsas STORT, satsas HÖGT och - inte minst - HÖGT UPPIFRÅN, men, vafan; jag jobbar ju med det här? Jag lägger dessutom ned en stor del av min fritid åt det här? Jag tycker att det är bland det bästa som finns?

Trots det har jag inte sett eller hört om något detta år som får mig att gå helt bananas. Något som gör att jag tar en 300% längre lunch än vad jag är tillåten att göra och sticker dit naken för att hela kroppen ska få ta del av det (nu talar jag givetvis om en utställning, hade det till exempel varit ett virtuellt projekt hade jag nog fortfarande varit naken, men effekten blir ju inte lika påtaglig). Kort sagt blev jag lite konfunderad i dag när jag började tänka på detta.

Ett litet tag.
Sen slog det mig.
Jag är en sjukt usel designkonsument.

Jag försöker att bli bättre. Jag skapar ibland nya mappar, döper dem till "Inspiration" och tänker att nu jävlar ska jag ladda ner grejer. I den senast skapade mappen ligger ett inscannat hästskolediplom med en fin guldfoliering. Inget mer. Och den är sex månader gammal. Jag fattar inte hur ni gör alla ni där ute med två hundra dezignbookmarks och hundratals böcker och klipp-diton som ni lagt ner sjutton år på och som fotar och lagrar och ritar av typsnitt ni hittar på konstiga ställen (ok, vissa tecken har jag gjort så med) och så vidare. Hur gör ni! Är ni sjuka! Vad har ni som jag saknar! Är det knarket! Är det! Va!

Vad är det då?

P.S. allt jag egentligen ville säga var att jag återupptäckt kvadrater-i-grupp-på-sned som snygg och bra grej.

Acne Paper, konceptuellt finnig tidning?

Årets mediahändelse eller ytterligare en snabb noshow?
Personligen hoppas jag på denna tidning dessvärre är den bara tilltänkt att släppas i två nummer/år. Förbannat trist tycker jag när tidningshimlen i Sverige är ska vi säga i paritet med den svenska sommaren (dvs rätt MÖRK).

I detta fall kan jag faktiskt inte vara skeptisk, den ska iofs. vara konceptuell men första numret är satt att innehålla lite Kitsune, Gildas Loaec och så fort de snackas om lifestyle mags så måste väl allas vår fralla Jay-Jay naturligtvis vara med.

Formatet är A3 skall tryckas på matt papper.

Svart, typad och mystisk

Årets guerillakampanj kan vara över oss, ingen vet vad det är men de
har dykt upp över hela stan och helt klart berört många på ett eller annat sätt.

Avsändaren är fortfarande oklar... trots att kampanjen har flyttat sig från gatan
in i busskurerna. I mitt tycke en mycket lyckad och simpel sak. Tror inte jag kan ge
ett sakligt svar på huruvida jag tycker att den är snygg eller om det bara är själva
greppet på kampanjen jag blir lite glad över. Jag gillar den men är samtidigt lite
avvaktande.

Säger tills vidare (tills avsändaren är avslöjad) att den är riktigt trivsam.

I en tid av allt jävulskap.

När man går omkring på stan så ser man alltsom oftast rent horribla exempel på dåligt design. Vare sig det är butikskyltar, kampanjer på tunnelbanan eller rakt av människors klädstilar. Eller vad sägs om om butiksskyltar skrivna i nån helt galen sammansättning av samtliga standardtypsnitt i Windows. (Mer om detta framöver)

Just av denna anledning skall jag då passa på att hylla en av de logotyper som får mig på sjukt bra humör och dessutom har en väsentlig avsändare. Nämligen "Håll Sverige Rent". Slogs av hur snygg den gjorde sig uppklistrad vid tunnelbanan vid Sergels Torg, dvs. Kort sagt den var i sitt absolut rätta element.

Lite bakgrundsfakta:
Logotypen skapades 1962 av konstnären Billy Good och användes första gången i samband med kampanjen "Håll naturen ren". Logotypen symboliserar en granskog som speglar sig i en sjö. Den leder tankarna till rent vatten och oförstörd natur.

Det är fan episkt, eller hur?